Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/129

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
91
Jorda Balk.

i Bygninga Balken urskils. Hafwe ock jordägare wåld, honom wid nästa fardag ther ifrån wräka.


5. §. Nu wil landbo sig ifrån hemman och thes bruk säga, eller jordägare landbo sin; giöre thet med twänne goda män förr Thome dag ett åhr, förr än giftostemna är ute, och sitte sedan landbo qwar thet följande åhret, och på thet andra, til fiortonde dagen i Mars månad: dock inrymme om kyndelsmesso honom, som efter kommer, halfwa husen. I the landsorter, ther annorlunda förhålles med upsägning och afflyttning, rätte hwar sig efter wanligit bruk.


6. §. Ej må landbo jord upsäga medan giftostemna räcker, utan han skaffar annan åbo, then jordägaren skiäliga kan wara nögd med. Sitter landbo qwar öfwer fardag, och hafwer ej lagliga upsagdt; stånde för alla thet åhrets utskylder. Leger man ut, eller til lego tager, gods och gårdar med wilkor; rätte sig å båda sidor efter thet, som aftalt är.


7. §. Rymmer landbo bort inom stemno tid, och finner jordägaren honom på wägen, tå han afwiker; hafwe wåld hemta honom åter, och alt thet han med sig förer. Hafwer landbo satt sig neder å annan ort; lite jordägare Befalningshafwanden therom til, och böte landbon, för olaga afflyttning tijo daler, jordägarens ensak, eller thens, som

jord-
ägarens
M 2