Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
98
Bygninga Balk.

2. §. Hwar gård bör sin rätta och jämngoda lott i tomt hafwa. Är berg eller bäck i tomt, som skiftas skal, och kan berget brytas, eller brännas, och bäcken fyllas, eller the öfwerbyggas och nyttjas; gälle tå för halft emot annan jord i tomt, och niute then, som sådant mehn i tomt får, twå alnar af berg eller bäck för en. Kan intetthera nyttigt giöras; ware thet alt utom mätning, och låte byamän i Häradsrättens dombok intekna, huru them emellan skift är.


3. §. Nu hafwer hwarthera sin tomt i by fått, tå deles til hwar och en thes lott i åker och äng, och alla tilägor, så af thet bättre, som thet sämre; och ware tomt grunden til all delning och skifte i by, therefter alla andra ägor delas skola. Hwarthera skal få sitt skifte, then ene efter then andra, som hans tomt ligger til i solskifte och wäderstrek, och råde han, eller the, som största del i by äga, i huru många skiften åker och äng läggas må; doch at hwar niuter jämngodt emot annan.


4. §. Ingen hafwe wåld then by rifwa, som i rätta solskifte lagd är, utan alle jordägare therom åsämjas. Klagar någor, ehwad han hafwer mer, eller mindre i by, at han fått mindre eller sämre lott, än han hafwa bör; söke laga syn ther å, och jämnke Domaren them emellan.


II. Cap.