Sida:Telegrafen 0020.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

16

Slumra, unga hjerta,
Undan verldens dån!
Mången sorg och smärta
Har du flytt ifrån.
Ibland stjernor klara
Svingar nu din själ:
Der är godt att vara,
Jag förstår det väl.

Dödens engel söfver
Stoftet i sitt tjäll.
Blomstra skall deröfver
Minnets eternell.
Till min suck, den sista,
Mins jag dig ännu.
Jag kan endast brista
Ut i gråt, som nu.