Den här sidan har korrekturlästs
LXXXV.
GUdh aff sinne barmhertigheet/
Haffuer oss til nådhe taghit/
Och all wår orettferdigheet/
Medh Christi Blodh afftwagit/
All wår förtienst är uthelyckt/
Wij haffue ingen annor uthflyckt/
Til nådhen moste wij falla.
Gudz Lagh woro både heligh och godh/
Doch kunde wij them ey halla/
Wårt kötzliga sinne föll ther emoot/
Ty moste wij i synd falla/
Gudz wrede ther medh öffuer oss kom/
Och oss tilstundadhe en streng dom/
Tå Gudz Budh wordo brutin/
Andan Kräffia Gudz helgha Lagh/
Som hiertat moste röra/
Ellies haffuer Gudh intet behagh/
Til hwadh wij tencke eller göre/
Nuu är menniskian vthan kött/
Och är så ond aff modherlijff född/
At hon moot Andan strijder.
Doch war aff nödenne at Gudz Lagh/
Moste
