Den här sidan har korrekturlästs
Och i tin fridh så bliffua/
At jagh måtte wara tigh så lijk/
Och elska mina owener/ och bekenna/
Tigh Fadher i himmelrijk/
Nuu och föruthan enda.
Låt ingen mootgång/ lust eller nödh/
Så stoor migh komma til handa/
Hwadh heller jagh skal leffua eller döö/
At the migh frå tigh wenda/
Låt ingen ting wara migh så käär/
Som migh skal frå tigh dragha/ I alla mina dagha/
Öffuer alt thet i werlden är/
Skalt tu migh ena behagha.
Jagh står här i een andeligh strijdh/
Dieffuulen för migh stoor wånda/
Och gör ther til sijn största flijt/
At komma migh sigh til handa/
Ty hjelp och styrck wår skröpligheet/
Ellies moste jagh falla/ Nuu medh allo/
Men tu äst troo som Scrifften sägher/
Ty mone tu migh hugswale.
