Den här sidan har korrekturlästs
XX.
Likwel äst tu o Gudh mijn tröst/
Som migh aff modher liffvet draghet/
Och alt ifrå mins moders bröst/
Haffver tu migh i hägn taghit/
Inkastat på tigh/
Är jagh ifrå thet jagh fick lijff.
Dragh tu tigh icke longt ifrå/
Ty nödhen är för handen/
Men ingen är som hjelp förmå/
Thes större är thenne wånden.
Store stutar uthi en ring/
Haffva sigh om migh begiffvit/
Fete oxar rundt om kring/
Stå migh alt effter lijffvet/
Som Leyon wredh/
Gapa the medh sin mun så bredh.
Såsom watn jagh uthguten är/
Mijn been åtskild så wijdha/
Som war widh eelden håller när/
Smeltes mitt hjerta aff qwidho.
Borttorckat är mijn krafft medh hast/
Såsom förbrend leerskrelle/
Mijn
