Den här sidan har korrekturlästs
XXXIII.
Stormwåghen migh fördrencker.
Jagh sjunker nidh i djupan dyy/
Migh falnar bådhe hull och hyy/
På tigh jagh likwel tencker/
Jagh haffver ropat migh all trött/
Min hals är hees/ mijn syyn förnött/
Effter min Gudh jagh bidhar/
Emedahn jagh thetta lijdher.
The som migh hata uthan skäl/
Och migh förfölja i hampn och häl/
Äro fast starcke och monge/
Thet betalar jagh nuu dyrt nogh/
Som jagh medh rooff ingom frå togh/
Thet gör/ the äro wronge/
Doch mijn fåwitzko weest tu wist/
O Gudh/ ock så mijn stora brist/
Som thetta skodhar och dömer/
Och ingen ting bortglömer/
Ty bedher ock jagh så innerligh/
Låt them icke få skam på migh/
Som tigh HERRE förbijdha/
Städh icke HERRE Zebaoth/
At
E iii
