Den här sidan har korrekturlästs
XLIX.
TÅ migh går sorgh och nödh uppå/
Til hwem skal jagh migh wenda/
Uthan til Gudh som wel förmå.
Uthjelpa then elenda.
Han är allena then förwist/
Som mina sjel bewarar.
För onda munnars argha list/
Och för falska tungors snaro.
Mijn sjel hwadh kan tu werre få/
Än ena falska tungo.
Hwar hon sitt spel bedriffua må/
Bådhe medh gambla och unga.
Är hon alt som eens mechtighes/
Glödande skarpa pijlar.
Til at förderffua alleleedz/
Gör hon sigh alzingen hwilo.
Ah migh at jagh doch moste boo/
I werlden bland så monga.
The ther uthan all rast och roo/
Effter min skadha gånga.
Jagh haffuer boodt fridsammeligh/
Bland them som fridh ey lijdha.
Men
G iii
