drömmen till en profetia. Man kan icke heller förklara huruvida förmaningen blifvit gifven af enfaldighet eller efter öfverenskommelse. Alla dessa små omständigheter tjenade likväl Carl att förvärfva menighetens förtroende, och Riksdagen börjades under de lyckligaste tecken för honom.
Det andra partiet försummade emedlertid icke att i det yttersta bestrida hans företagande. I början försvarade det Kalmare förening, och fördelen att bibehålla Nordens trenne Riken under en Konung. Men uppfyllandet af de förbindelser, som denna förening ålade, öfverensstämde icke med Carl Knutssons afsigter, och hans anhängare voro nu så talrika, att en motsägelse ingenting borde uträtta. Man påstod att de Danska redan brutit föreningen genom Christoffers inkallande, man upprepade hvad Sverige lidit under sin förbindelse med Dannemark, och de som voro af denna
