och beslöt att nyttja förställning. Han infann sig korrt efter valet och låtsade som han varit nöjd dermed. Således tycktes Carl icke mer hafva några fiender att frukta, och han kröntes till Sveriges Konung d. 29 Juni (1448), sedan han dagen förut blifvit hyllad vid Mora stenar. I det följande tidehvarfvet har man kallat honom Carl den Åttonde, och det är under detta namn han mest förekommer i Nordiska historien. Några dagar efter honom kröntes hans Gemål Catarina, dotter af Riksrådet och Ridd. Carl Ormsson.
Danska Rådet hade icke haft svårt att förutse den vändning som sakerna i Sverige skulle taga, och Svenska Ständernas ovissa svar på förslaget att hålla ett
Om Sverige ägde rättighet att alldeles upphäfva föreningen, då den blef stridande emot dess verkeliga fördelar, sattes aldrig i fråga, och på denna sidan blef Riksdagsbeslutet icke ens betracktadt af Carl Knutsson sjelf.
