Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/279

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 41 —

Den purpur hvarmed Romerska Stolen beklädt honom, tycktes hafva ökat hans naturliga högmod, och om hans stånd beröfvat honom hoppet att få bära Konunga-namnet, hade de löften han gjort icke qväft hans åtrå att utöfva den makt, att äga det företräde, som detta namn synes medföra[1]. Med en ovanlig lärdom, för sin tid, förenade han verksamhet i sitt embete. Hans anseende var icke inskränkt innom hans stånd, äfven lekmän fruktade eller vördade honom. Tilltagsen i sina planer var han icke mindre uppmärksam

    Knutsson blifvit nämd i första Delen, och syssling med Konungen.

  1. På det sigill han nyttjade föreställes han sjelf, med krona och alla Konungavärdighetens attributer, sittande på ett slags thron. Han fick af Romerska Stolen tillåtelse att kalla sig Rikets Primas, och under upproret emot Carl Knutsson förde han alltid tittel af Sveriges Förste.