Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/316

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 78 —

marsch hinner han hufvudstaden, upphäfver belägringen, och rycker emot Dalkarlarne, som lägrat sig vid Vesterås. Men innan han företager detta anfall har han förmanat presterskapet att befordra stillhet i landet och återtagit Stäket. Genast belägrades Vesterås Slott, och Biskopens återtåg tycktes lofva Konungen framgång. Men detta återtåg, antingen en nödvändighet eller blott en krigslist, lockade honom att förfölja Dalkarlarna, som han trodde vara flyende, okunnig om att de förskansat sig i skogen och laggt manskap i ladorna vid vägen. Hastigt anfallen af dem han ansåg som slagna, och bragt i en trängsel der alla fördelarna voro på hans fienders sida, måste Christjern vika efter några timmars strid, och detta nederlag nödgade honom att upphäfva den belägring han börjat. Äfven under vägen följdes och oroades han af Biskopens troppar, och knappt var han inkommen i hufvudstaden innan han der fann