Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/359

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 121 —

vilja försvara sin urgamla ära och genom tapperhet förvärfva sig en säkrare fred än genom dagtingningar. De svara honom med ett härskri, och upplyfta händerna till ett bevis på sin trohet. Under en krigssång börjas marschen fram till valplatsen; lösen utdelas, och Svenska fälttecknet uppsättes på hattar och hjelmar, af qvistar eller halm. Klockan var redan elfva då första anfallet skedde. Långsamt tågade Svenskarne i början opp för höjden, der deras fiender gynnades af ett fördelaktigt läge och sina förskansningar. Snart möttes hufvudbaneren, och striden, som hitintills varit fortsatt af eldgevär och bågar, blef nu mera personlig, emedan afsigten var att bemäktiga sig hvarannans baner. Christjerns öfvade troppar behöllo likväl platsen, och innan korrt voro de Svenska tillbakadrifne till foten af berget. De dröjde icke länge att åter samla sig, och framträngde under ett ännu häftigare

Kalm. Un. Hist. Del. II.F