Sten Sture, som kallade honom till ansvar derföre, fann så mycket motstånd i Rådet att han måste tystna; men då nya klagomål inkommo, och man började misstänka de Svenska att vara delagtige i dessa tåg, vaknade deras stolthet och Ivar instämdes till en Herredag i Telge, 1486. Han svarade med högmod att Herrarna kunde komma till honom på Stegeborg, och att han ville höra deras föreställningar om de voro höfliga. Riksföreståndaren, Biskop Cordt i Strängnäs och några af Rådet infunno sig der, men fingo intet svar, och bevakades som fiender, så att
länge gjort hafvet osäkert, och i synnerhet uppbragt Hansestädernas och Skandinaviska skepp. Sedan Johan förgäfves klagat häröfver hos Konungarna af England och Frankrike, tog han den utvägen att utrusta andra Kapare, som skulle anfalla dessa, och uppmuntrade sina Undersåtare att göra det samma. Häraf fick Ivar anledning till sin utrustning, hvilken likväl tjenade honom till ett helt annat ändamål.