Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/407

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 169 —

Adeln hade nu hunnit att stadga sitt företräde som stånd, och samma brott som hos en ofrälse straffades med förlust af lifvet, straffades hos en adelsman med forlusten af sköld och hjelm[1]. Ännu hade Sturens motståndare, likväl icke börjat att offenteligen förklara sina tankar; men de

Kalm. Un. Hist. Del. II.H

    ej hade denna värdighet, icke en gång åt sjelfva Riksföreståndaren. Likaså fick endast en Riddares hustru heta Fru. Det är ganska naturligt att en tittel, som medförde ett så utmärkt företräde, skulle eftersträfvas med ifver, och författaren till den senare delen af Rimkrönikan, hvilken såsom nästan samtida förtjenar trovärdighet, åtminstone i detta fall, försäkrar att fruntimmerna isynnerhet fikade härefter.

  1. I Christoffers lag finnes visst icke denna skildnad; men i en dagtingning, som Sten Sture 1487 slöt med Ivar Axelssons folk på Stegeborg, utsättes denna olikhet i straffet för dem som buro afvog sköld, och säges der, att det skedde efter Sveriges lag och Riksens Råds befallning.