Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/435

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 197 —

öfversvämmas, då alla andra utvägar fela, Emot Holstein hade innevånarne uppbyggt åtskilliga skansar att försvara de få vägar som lemnade tillträde; de djupa måssar som der uppfyllde landet och de breda grafvar som öfver allt afskuro det, gjorde det dessutom nästan omöjligt att intränga med något rytteri. Men hvad som bäst beskyddade Ditmarsen var dess inbyggares härdighet, och deras kärlek för en frihet som de under flera sekler försvarat. Lika alla halfvilda Nationer voro de krigiska, och den skicklighet de ägde, att med hjelp af stänger hoppa öfver sina breda grafvar, gaf dem en hastighet i rörelserna, som ofta förvirrade deras fiender. Det begär som nästgränsande Furstar haft att inkräkta deras land, hade underhållit hos dem en vana att strida, och öfvertygelsen om den orättvisa med hvilken de anföllos hade gjort dem grymma i sin hämd. Sjelfva qvinnorna delade dessa böjelser, och stridde ofta med mer raseri än