tyckas de hafva varit lika med dem, som vid Johans anträde till regeringen blifvit anförda. Knut Alfsson, en af de mest ansedda personer i landet, hade varit deltagande i de Svenskas förbindelse, och Danska regeringen trodde sig kunna qväfva resningen i sin början om man undanröjde den som visade sig i spetsen derföre. Den skickade således några af Rådet till Opslo för att underhandla om en förlikning; ett lejdebref lemnades åt Knut, och han inställde sig utan misstroende, på det Danska skeppet, för att afsluta vilkoren för freden. Men då han kommit om bord blef han ihjälslagen, och man föregaf att det skett under en enskilt tvist. Ett slags dom fälldes sedan öfver honom, hvari han förklarades för brottslig, och hans egendom tilldömdes Konungen. Härigenom förfelades likväl ändamålet; Norrskarna uppretades ännu mer af denna trolöshet, och gäsningen började att utbreda
