Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/485

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 247 —

måste upphöra. Alla städerna i Hanseförbundet deltogo icke heller i kriget [1], och afsigten att förekomma Nederländernas handel på Östersjön syntes icke möjlig att vinna, ehuru Holländarne, som understödde Johan, förlorade en mängd af köpmansskepp, hvilka den förenade flottan bemäktigade sig. Den brist som uppkom genom rörelsens afstadnande förordsakade gäsningar inom sjelfva dessa stater, och gjorde det nödvändigt för dem att söka fred. Underhandlingarna dertill börjades i November 1511, men blefvo icke fullkomligt slutade förr än följande vår. Härigenom återfingo väl Städerna sina förra privilegier; men de måste alldeles upphäfva sin förbindelse med Sverige, och äfven lofva att bistå Konungen emot detta Rike, så vida det hvarken ville erkänna Johan eller hans son för sin Konung, eller betala de lofvade 13000 Mark årligen; de

  1. De krigande städerna voro Lybeck, Rostock, Wismar, Stralsund och Lüneburg.