Sida:Till hans kongl Höghet Gustaf.djvu/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


Företal

Om vi granska litteraturens öde inom fäderneslandet, skola vi finna att den verkeliga historien icke älskas så mycket som diktade händelser. Våra vitterhets-stycken eftersökas, äfven alfvarsamma och filosofiska afhandlingar, som äga ett visst behag i stylen, uppmuntras af ett större bifall, och knappt finnes en roman af någon förtjenst som icke ofta hvilat på de skönas toiletter; men historien läses kanske mer såsom af en skyldighet än af nöje, och det gifves klasser bland den läsande allmänheten, der hon nästan alldrig finner tillträde. — Är detta af lättsinnighet, af en naturlig afsmak för grundeligare ämnen, af en tröghet hos Nationen för allt hvad som fordrar en fortsatt eftertanka? — Jag vill lemna åt mina läsare att sjelfva besvara dessa frågor, jag skall endast bjuda till att upplysa dem.

Undersökom våra känslor vid betraktandet af de verk som de sköna konsterna frambragt; är det icke den lefvande Naturen som vi alltid finna skönast; är det icke isynnerhet menniskan som vi älska att se, då hon

framställes