härar blefvo feodal-väldets undergång, och satte regenterna i stånd att företaga längre krigståg; men genom sjelfva de eröfringar, som härifrån ledde sitt upphof, lärde staterna att förena sig emot en gemensam fiende. Regenterna, som förut varit likgilltige åskådare vid hvarandras undergång, började nu att finna sina fördelar i det samband, som utgör den sanna statsklokheten. Allmänna lagar satte gränsor för våldets och genom den personliga säkerheten uppkom en närmare förbindelse emellan Nationerna. De rikedomar Borgareståndet förvärfvade genom handeln, uppvägde Adelns fordna anseende, och afståndet emellan menniskor af olika härkomst blef icke på långt när hvad det varit under medelåldren. En tilltagande smak för vitterheten mildrade sederna, och beredde sinnena att emottaga de högre begrepp, som småningom började att utvecklas. Boktryckeri-konsten kringspridde och fortplantade de upptäckter förståndet
