Sida:Tom Sawyers äventyr 1913.djvu/228

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
68
TOM SAWYERS ÄVENTYR

gement stygg dröm i natt som var — jag drömde om råttor.»

»Ah! Det betyder då alldeles säkert någon förtret. Slogs de?»

»Nää.»

»Nå, det var då för väl, för om de inte slåss, är det bara ett tecken, att det ligger förtret i luften, sir du. Allt vi ha att göra är att hålla god utkik och akta oss väl. Vi få lämna det här för i dag då och leka i stället. Känner du till Robin Hood, Huck ?»

»Nej. Vad är Robin Hood för en?»

»O, han var en av de störste män, som någonsin har funnits i England — och den bästa också. Han var rövare.»

»Jädran i det! Jag önskar jag vore det, jag med. Vem rövade han från?»

»Bara från fiskaler och biskopar och rikt folk och kungar och sådana där. Men han tog aldrig något från dem, som va' fattiga. Dem tyckte han om. Han delade alltid ärligt med sig åt dem.»

»Han måtte ha varit en riktig hedersknyffel!»

»Ja, det kan du lita på, att han var. O, han var den ädlaste man, som någonsin har funnits till. Det finns inte några sådana som han nu, ska' jag säga dig. Han kunde klå varenda en i hela England med ena handen bunden bakom sig, och han kunde ta sin idegransbåge och träffa en tiocentsslant varenda gång på en halv mils avstånd.»

»En idegransbåge — vad är det?»

»Jag vet inte — men det är naturligtvis ett slags pilbössa. Och om han träffade slanten bara i kanten, så brukade han sätta sig ner och gråta och