Hoppa till innehållet

Sida:Toner och sägner (af Wirsén).djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
186

Midt öfver vinteris
Klinga från paradis
Röster om nåd och skoning,
Midt öfver drifvor går
Fläkt ifrån Edens vår,
Kallar till Herrens boning,
Susande mildt: försoning!

Genom all natt och snö
Himmelska strålar strö
Värme och ljus härinne.
Se, uppå kyrkogång
Möter vid psalmens sång
Huldt dig din barndoms minne,
Frysande, trötta sinne!

Själen vid juletid
Drages till högre frid
Mäktigt af dolda trådar.
Längtande menskobröst,
Hör du ej änglaröst
Nu, när du templet skådar:
»Si, jag er glädje bådar.»