Hoppa till innehållet

Sida:Tony växer upp 1922.djvu/330

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

324

matfriska. Våra förfåder utförde bragder och segrade i strider, men vi — vi ha för det mesta inte så mycket muskler, att de höja sig, då vi kröka armen! Genom ingiften ha vi till sist alla blivit släkt med varandra. Hur är det de säga om den där Skånesläkten? »Vi Skramlar gifta oss med varandra! Idioter förbli vi, men vårt blåa blod bevara vi!» Somliga ha blivit, om inte precis idioter, så idiotiska, vilket vi ha åtminstone ett eklatant exempel på inne i bilen! De flesta tänka bara på strunt och fåfänglighet, orka inte syssla med annat än lappri och futtiga ting. Och dock finns det de, som ha både intelligens, vilja och ett mål för ögonen. Men hos dem är det nästan alltid nerverna, som svika. Det är som om själva handlingskraften skulle brista sönder i samma stund som den skall spännas högt. De ha inga förutsättningar att slå sig fram i livet. De bli hysteriska inför en motgång, och när de arbeta, göra de det febrilt och slösa lika onödigt med sina krafter som med ljus om nätterna. De äro konstkännare och, om de ha pengar, konstsamlare, de kunna också vara en smula författare, en smula målare och musici, men det är som om trötthetskänslan spritt sig som ett gift i kroppen på dem. Förstår du kanske nu, vad