— 33 —
kedjor och vindspel voro rostiga och bräckta. Husets sista inbyggare hade likväl med karakteristisk energi reparerat dem, och vindbron kunde icke allenast vevas upp utan höjdes verkligen upp varje kväll och fälldes ned varje morgon. Genom att på detta sätt förnya den gamla feodaltidens vanor förvandlades herrgården till en ö om natten — ett faktum som stod i ett mycket direkt förhållande till det mysterium som snart skulle lägga beslag på hela Englands uppmärksamhet.
Huset hade stått obebott några år och var nära att vittra bort till en pittoresk ruin, då herrskapet Douglas tog det i besittning. Familjen bestod av endast två individer, John Douglas och hans hustru. Douglas var en ganska egendomlig man såväl till karaktär som utseende. Hans ålder var väl omkring femtio år, hans ansikte var strävt med bred käk, gråsprängda mustascher, särdeles skarpa gråa ögon, hans figur var senfull och kraftig och hade inte förlorat något av ungdomens styrka och smidighet. Han var glad och vänlig mot alla, men en viss vårdslöshet i sättet gav intryck av att han sett livet på sociala områden med betydligt lägre horisont än grevskapsfamiljens i Sussex. Och dock — ehuru betraktad med någon förvåning och förbehållsamhet av sina mer civiliserade grannar, blev
