enligt den förra planen skulle man genast, öfver och genom bergen, gå rakt ned till elfven vid Jordsten; då efter den sednare, farten borde ske, genom Åkersjö och Dal, till Åkersvass. Båda voro föreslagna efter de stora dimensioner af slussar, som blifvit följde i Carls graf och Åkerström, båda medförde stora svårigheter. Den ena vägen skulle anläggas i et brant och sköligt berg, där man icke var säker för ras, och där fartygen, vid upgåendet, hade att sträfva emot en strid och häftig ström; den andre var kostsam och besvärlig, emedan flera af dess slussar skulle byggas på rustverk.
Slussverkets Mekanicus, Herr Directör Schweder, föreslog den första af dessa vägar; men Directör Nordvall , hvilken på Directionens åstundan infunnit sig vid Trollhättan som rådgifvare, ansåg Thunbergs plan för den bästa; han fann att de olägenheter man därvid frugtat, till större delen, försvunno genom slussarnes förminskning ifrån 91 till 60 alnar; han förmodade att i det största berget, nedanom Åkersjö, var
