Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 19 —
ägt: ätt kunna öfverlämna sig åt sin omsorg för fosterlandets väl, utan frugtan för de hinder som bristande tillgångar väcka. Han hade redan, icke långt efter sitt anträde till Regeringen, på mötet i Stockholm den 25 Juli 1525, gjort föreställning om en genomfart ifrån Lödese till Wenern och flera sjöar; men andra bekymmer lära förmodeligen hindrat en plan, som ännu i hans sons tid synes hafva varit beslutad till företagande.[1] I denna afsigt låt
- ↑ ”Därpå tyckes Erik 14 hafva pekat uti dess till
Liffländarne gifna svar, då de drogo i betänkande
att antaga svenskt beskydd, i anseende till den
osäkerhet uti deras handel och sjöfart som de
befarade, ifall krig emellan Sverige och Dannemark
upkomma skulle. Ty med den dem utlåfvade
vattuväg genom sina egna länder, synes icke
Konungen hafva kunnat förstå någon annan fart, än
den som är möjelig ifrån Stockholm, Norrköping
eller Söderköping till Wettern, Wenern, och så
vidare genom Trollhättefallen till Westerhafvet.”
(Jennings Tal om Trollhätte Slussbyggnads öden,
hållet för Kongl. Wettensk. Academien, vid Præsidii
nedläggande d. 5 Aug. 1761.)
Afsigten lärer varit, att genom den sedan inrättade Arboga graf förena Mälarn och Hjelmarn,
