208
skulle gifva honom tiotusen guldstycken, och han begaf sig å väg till Alexandria.
Der hade Ala ed-Din Abu-sh-Shamat sålt allt hvad han hade i sin handelsbod, med undantag för några få saker, bland dem en påse af läder. Han skakade på denna påse, och ur densamma föll en perla, så stor, att hon fyllde hela handen; en guldkedja satt fast vid perlan, och hon var slipad i fem facetter, ristade med namn och talismaner, som liknade de spår, hvilka myror lemna efter sig, der de krypa fram. Han gned alla de fem sidorna på perlan; men ingen ande kunde lockas fram genom gnidningen. Då sade han vid sig sjelf: sannolikt är denna perla af onyx, och märkena derpå äro gjorda af naturen sjelf. Derefter hängde han upp perlan i sin bod. Och si! en Frank gick gatan fram, hof upp sina ögon och såg perlan hänga der; då satte han sig utmed Ala ed-Dins handelsbod och sade till honom: o min herre, är denna perla till salu? Ala ed-Din svarade honom: allt hvad jag eger är till salu. Franken sade: vill du sälja perlan åt mig för åttiotusen guldstycken? — Men Ala ed-Din sade: måtte Gud förskaffa mig ett fördelaktigare sätt att bli af dermed! Då sade Franken: vill du sälja henne för hundratusen guldstycken? Och har svarade: jag säljer henne åt dig för hundratusen guldstycken; betala ut dem åt mig! Men Franken sade: en sådan stor summa kan jag icke bära på mig, och uti Alexandria finnes det god råd på skälmar och röfvare; följ mig derföre till mitt skepp, så skall jag lemna dig penningarna tillika med en bal Angora-ull, en bal siden, en bal sammet och en bal bredt kläde. Ala ed-Din stod upp, lemnade honom perlan och stängde boden; nycklarna gaf han åt sin granne och sade till honom: förvara dessa, medan jag följer denna Frank till hans skepp och mottager mina penningar. Skulle jag återigen dröja länge borta, och Mukaddam'en Ahmad Ed-Denef, som följde mig hit, komma till dig, så skall du lemna honom nycklarna och berätta honom detta.
Han begaf sig till skeppet med Franken, och när de kommit om bord der, lät Franken sätta fram en stol åt honom, bad honom taga plats derpå och sade: skaffa hit penningarna! Efter det han betalat honom det öfverenskomna priset och lemnat honom de fyra balar, som han lofvat, sade han till honom: o min herre, det är min önskan, att du måtte göra mig till viljes och styrka dina krafter genom att förtära en beta bröd eller en dryck vatten. Ala ed-Din svarade: om du har vatten, så gif mig att
