Den här sidan har korrekturlästs
251
Astura.
Träskets dunst om febersjukdom siar,
hest om död den svarta korpen skriar,
det pontinska träsket börjar här.
Sumpig mark i täta massor drifver
korkträn, mastix, myrtnar, vildoliver;
bufflar här och hvar bland snåren beta.
Ser du tornet? Astura det är.
Medelhafvet, skiftningsrikt till färgen,
har till bakgrund mörka Volskerbergen,
Circes udde skymtar längre ner.
Enslighet och tystnad stå som vakter
rundt om dessa sällsamt dystra trakter,
hemska minnen rufva här, och himlen
svepes in i åskmoln mer och mer.
