Sida:Uppsala Anteckningar om staden och dess omgifning.djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

4 återstående äro likaledes belägna i Fjärdingen; de ligga alla mellan Sysslomans- och S:t Lars-gatorna. — Bland de nationsföreningar, som ej hafva egna hus, må nämnas Östgöta. Ej långt från Svartbäckstullen och öster om Svartbäcksgatan ligger en större trädgård, tillhörig universitetet. Det är den gamla botaniska trädgården, anlaggd, såsom förut blifvit nämndt, 1657 och efter Linné kallad den Linnéanska trädgården; emedan den numera är upplåten åt sist nämnda nation, kallas den äfven Östgöta-trädgården. Orangeribyggnaden, af hvilken efter betydliga reparationer och ändringar knappast annat än grundplanen torde återfinnas i den nuvarande byggnaden (Östgöta nations lokal), uppfördes på Linnés tid. — Samtliga nationsföreningarna hafva sina egna större eller mindre boksamlingar. På nationslokalerna äfvensom på många af universitetets (sessionsrum m. m.) finnas större eller mindre porträttsamlingar.

På vestra sidan af Linnéanska trädgården ligger ett litet stenhus, i hvilket Linné bodde under 35 års tid och dog 1778. En minnestafla, som 1874 uppsattes på den mot Svartbäcksgatan vända gafveln, upplyser därom medelst följande inskrift:

CAROLUS LINNÆUS
HIS IN ÆDIBUS
UBI VII LUSTRA VIXERAT
MORTEM OBIIT
ANNO MDCCLXXVIII.

Följande byggnader må slutligen i korthet omnämnas. — Det s. k. Klostret, beläget vid norra sidan af Klostergränden samt midt emot S:t Eriks torg; det har i forna tider varit ett Franciskaner-kloster. — Cellfängelset, beläget ett litet stycke söder om »Gröna kullen» samt fulländadt 1862. — Stationshuset,