befäst. Första privil. 1413, sv. sdna 1658, förnyade 1663. Slag 14/7 1677.
Landsort, sydligaste udden af Södertörn. Fyr-, lots-, telegraf- o. tullstation.
landsting, 1) i Sverige ford. inom hvarje landskap af dess frie män best. lagstift., lagskipande o. förvaltande församl.; nu inom hvarje län af valda ombud för dess städer, härad l. tingslag bildad myndighet, s. äger att besluta om frågor rör. länets allm. hushålln., jordbruk o. näringar, hälsovård m. m.; 2) i Danmark riksdagens 1:a kammare.
landstorm, den del af ett lands väpn. styrka, s. i sista hand och und. krig uppbådas t. eget lands försvar.
landtbruk, yrke, omfatt. jordbruk, husdjurs- och trädgårdsskötsel, skogshushålln. o. diverse binäringar, ss. socker- o. stärkelsetillv., brännvinsbränning, mejerihandtering, tegelslagning o. s. v. L. är lika gammalt s. kulturfolkens hist. — -s-institut, högre läroverk f. undervisn. i till jordbruket hör. kunskaper. I Sverige finnas 2 l.: Ultuna o. Alnarp. — -skolor, lägre undervisningsverk i landtbr. o. därtill hör. ämnen. I Sverige finnas 20 statsunderstödda landtbruksskolor och 29 landtmannaskolor, de senare särsk. afsedda f. hemmansägaresöner.
landtdagar, benämn, på lagstift. församl. i de särsk. ty. staterna samt Finld.
landtmannapartiet, benämn. på ett 1867 i 2:a kamm. bild. parti, hvars hufvudprogram varit grundskatternas afskrifn. o. indelningsverkets ombildning. Delades 88 i gamla och nya l.
landtmarskalk, sed. 1625 benämn. på sv. ridderskapets och adelns ordför. und. ståndsriksdagarna.
landtvärn, 1) i Sverige utskrifn. und. 1807/08 års krig af alla vapenföra män mel. 20 o. 25 år; 2) i Preussen sed. 1813 arméns organisationsform. Jfr värnplikt.
landå, fr., 4-sitsig vagn m. på midten delad kur att fälla ned.
Lanfranco, Giov., it. mål. o. kopparstick., f. 1581 Parma, d. 47 Rom.
Lanfrey (langfrä), Pierre, fr. hist., f. 1828 Chambéry, d. 77 Pau. Skr.: Historie de Napoleon I (öfvers. på sv.) m. m.
Lange, Tomas, dan. novell., f. 1829 Köpenh., 83 tit.-prof.
Lange, 1) Karl (pseud. Phil. Galen), ty. romanförf., läkare, f. 1813 Potsdam, d. där 99. Skr. bl. a.: Der Irre v. S:t James (öfvers. på sv.) 2) Algot, operasång., f. i Kalmar 50, anställd vid operan i Sthlm 78/84, i Khamn 84/95. Sed. som sånglärare, d, 04.
Langebek, Jak., dan. hist., f. 1710 Nörrejylland, 48 geheimearkiv., d. 75. Skr.: Script. rer. dan. medii ævi m. m.
Langeland, dan. ö i Östersj. och Stora Belt, 275 kv.km., 18,995 inv. Hst. Rudkjöping.
Langenbeck, Bern. Rud. Konr. v., ty. kir., f. 1810 Hannover, t. 82 prof. i Berlin, d. 87 Wiesbaden. Förf.
Langenbielau, största byn i preuss. Schlesien, 19,125 inv. Slott, fabriksort.
Langensalza, st. i preuss. Sachsen v. Salza, 12,546 inv. Slag 27/6 1866.
langett', fr., ett slags broderi på uddar.
Langfjeldene, den bergsträcka, s. delar Norge i det östan- o. västanfjeldska.
Langhans, 1) Karl Gotth., ty. arkit., f. 1733 Landshut, d. 08 Berlin, där han byggde Brandenburgertor. — Hans son 2) Karl Ferd., arkit., f. 1781 Berl., d. där 69. Operhus. o. kejs. palats, i Berlin.
Langlet (-lē), 1) Em. Vikt., arkit., f. 1824 Borås, d. 98 Spetebyhall, Södermanland. Borgersk. änkhus i Sthm, Pauli kyrka i Malmö
