successionskriget, d. 15 Versailles, efterlämn. ett utarmadt folk o. land. — Hans sonsons son 8) L. XV, f. 1710 Fontainebleau, efterträdde 15 den föreg. und. Filips af Orléans regentsk., 23 själfst. reg., styrdes af ränkfulla ministr. o. mätresser, af hka is. Pompadour o. Dubarry gm olyckliga krig störtade Frankr. o. dess finanser, d. 74 Versailles. — Hans sonson 9) L. XVI, f. 1754 Versailles, g. m. Marie Antoinette af Österr. 70, reg. 74, ädel, men svag; lät, behärsk. af adeln, reformator. Turgot o. Necker falla; måste f. de i grund förstörda finanserna inkalla notablerna 87 o. riksständerna 89 samt flytta från Versailles t. Paris; 91 misslyckadt försök att fly, 92 fängslad o. afsatt, 93 dömd t. döden o. giljotinerad. — Hans son 10), af legitimisterna kallad L. XVII, f. 1785 Versailles, fängslad 92 o. systemat. förstörd, d. 95 Paris i följd af misshandel; flere bedragare utgåfvo s. för honom. — 11) L. XVIII, bror t. L. XVI, f. 1557 Versailles, bar t. 95 tit. Monsieur o. gref. af Provence, flydde 91, lät 95 utropa sig t. kon., blef det 14 o. slutl. 15, försökte regera hofsamt, d. 24. — 12) L. Filip, son t. Lud. Filip af Orléans, Philippe Egalité, s. giljotinerades 93, f. 1773 Paris, 90 jakobin, flydde 92, lefde sed. i Schweiz, Amerika o. Engld, sed. 17 i Paris medelpkt f. oppositionen, 30 gen.-ståth. o. kon. af Frankr., reg. utan grundsatser, störtad 48, flydde, d. 50 Claremont i Engld.
Ludvig IV, storhert. af Hessen-Darmstadt, f. 1837, reg. 77, d. 92. — Hans son o. eftertr. Ernst Ludvig, f. 1868.
Ludvig (Luiz), kon. af Portugal, son t. Maria II da Gloria, f. 1838, reg. 61, d. 89.
Ludvig, rom.-ty. kejs. o. frankisk kon., son t. Karl d. store, f. 1778 reg. 14, delade red. 17 sitt rike mel. sina 3 söner, afsatt af dem 33, d. 40 Mainz. — 2) L. II, son till Lothar I, kejs. 855/75, o. 3) L. III, son t. kon. Boso af Burgund, kejs. 901/905, d. 28, obetydliga. — 4) L. IV bairaren, son t. hert. Ludv. II af Baiern, f. 1286, 14 vald af 4 kurfurstar, stred t. 22 mot sin medtäflare Fredrik d. sköne af Österr., stred sed. mot påfven, krönt t. kejs. 28, afsatt 46, d. 47.
Ludvig, ty. kgr: 1) L. I., d. tyske, son t. Ludv. d. fromme, erhöll v. deln. af faderns rike 817 Baiern o. länderna ö. därom o. 843 gm fördrag, i Verdun landet ö. om Rhen, förvärfvade 870 ö. hälften af Lothringen, d. 876. — Hans son 2) L. II, d. unge, reg. 876, erhöll Ostfrank., Thüringen, Sachsen, 80 Baiern, d. 82. — 3) L. Barnet, son t. kon. Arnulf, f. 893, efterträdde fadern 900, d. 11 ogift.
Ludvig Filip Albert, »grefve af Paris», son t. kon. Ludv. Filips äldste son Ferdinand af Orleans, f. 1838 Paris, tronpretendent, d. 94. (Hans son Filip, f. 1869, n. v. tronpret.).
Ludwigsburg, Württembergs 2:a residensst., nära Neckar, 22,650 inv. Slott. Fabr.
Ludwigshafen, st. i Rhenpfalz, vid Rhen, midt emot Mannheim, 72,287 inv.
Ludwigskanalen, Donau-Main-kanal., mel. Altmühl o. Main, förenar således Donau m. Rhen.
Ludvigsorden, 1) baiersk ord., stift. 1827; 2) hessisk, stift. 1807.
Luëger, Karl, österr. polit., f. 1844 Wien, 97 öfverborgmästare där, d. 10, antisemit, ledare af det kristl.-sociala partiet.
luft, fys., det jorden närmast omgifv. gaslagret, vanl. ben. atmosfär. L. best. af 79 del. kväfve o. 21 del. syre.
luftpump, apparat f. att förtunna l. smnpressa luft l. annan gas, är konstruerad s. en sug- l.
