Sthm. Skr. i entomologi; storartad insektssaml.
Mannerskrantz, Karl Axel, kapten, riksdagsman, f. 1809 Kalmar l., bevistade de 9 sista ståndsriksd., 67/72 v. talm. i 2:a kam., 72/83 i 1:a kam., d. 88. Förf.
Mannheim, 2:a hst. i Baden vid Rhen o. Neckar, 236.000 inv. Fabr., hand.
Manning (männing), Henry Edw., eng. teol., f. 1808 Hertfordshire, först anglik. andl., 50 katol., 65 ärkeb. i Westminister, 75 kardinal, d. 92. Ultramontan.
mannīt l. mannasocker, kem., beståndsdel i mannan och åtskil. växter; kristalliserar i långa nålar. M:s salpetersyreeter, nitromannit, i hög grad explosiv.
māno des'tra, it., tonk., med högra handen. M. sinis'tra, m. vänstra handen.
Manoēle, kon. af Portugal, se Emanuel 1.
manomēter, gr., instr. f. uppmätn. af gas- l. ångtryck, is. i ångpannor, består ant. af ett glasrör, i hkt en trycket motsvarande kvicksilfverpelare stiger o. faller (kvicksilfver-m.), l. af ett fint metallrör (Bourdonsm.), l. en böjlig stålskifva, s. gm utväxling angifver trycket (metall-m.).
Manrēsa, st. i sp. prov. Barcelona, 23,252 inv.
Mansart (mangsār) Franç., fr. byggm., f. 1598 Paris, d. där 66. Oriktigt anses han som upphofsman till de efter honom uppkallade mansardtaken el. brutna tak.
manschett', fr.,handkrås; prydn. på ljusstakar.
Mansfeld, Peter Ernst v., ty. gref., fältherre, f. omkr. 1580 Luxemburg, först i österr., 10 i nederl. tjänst, stred i Böhmen, Pfalz o. emot Wallenstein, d. 26 Dalmatien.
Mansūra, st. i nedre Egypt. o. Nilen, 36,171 inv. Industri, handel. Slag 1250.
Mantegazza, Paolo, it. fysiol., f. 1831 Monza, sed. 70 prof. i Florens, d. 10 Santerenzo. Skr. »Kärlekens fysiologi», »Kärlekens hygien» m. m.
Mantegna (-ten'ja), Andrea, it. mål. o. kopparst., f. 1431 nära Padua, d. 06 Mantua.
manteldjur, Tunicata, klass af blötdjur utan skal, kroppen omgifven af en säck- l. tunnformig mantel; soml. rörl., andra fastvuxna.
Manteufel (-töjf-), 1) Otto Theod. v., frih., preuss. statsm., f. 1805, 48 inr.-min., 50 min.-pres., entledigad 58, d. 82. Reaktionär. — Hans kusin 2) Karl Rochus Edwin v., frih., preuss. militär, f. 1809 Dresden, 65 guvern. i Slesvig, 66 öfverbefälh. öf. Mainarmén, 71 öf. sydarmén, dref Bourbaki in i Schweiz, 71/73 öfverbefälhaf. öfver ockupationsarmén i Frankr., 73 gen.-fältmarsk., 79 ståth. i Elsass-Lothringen, d. 85 Karlsbad.
mantīk, gr., spådomskonst.
mantilj', fr. (sp. mantilla), bred slöja att bära om hufvudet; ett slags lätt damkappa.
Mantineia (-nej'a), gr. (lat. Mantinēa), g. geogr., st. i Arkadien. Slag 362 f. K.
mantiss'a, lat., decimalbråket i en logaritm.
Mantōva, se Mantua
Man'tua, it. Mantova, st. i Lombardiet v. Mincio, 29,142 inv. Fästn., bisk., domkyrka, museer, observat., målningsgallerier.
manuāl|e, medelt.-lat., kyrkohandbok. -er, orgelklaviatur, s. spelas m. händerna. Mots.: pedal.
manufaktūr, lat., slöjd, industri. -varor, vanl. alster af väfnadsindustrien.
mānu prōpria, lat., egenhändigt.
manuskript', lat., handskrift.
Manutius, it. boktr., 1) Aldus d. ä., f. 1450, d. 15 Venezia; hans son 2) Paulus, f. 1512 Venezia, d. 74 Rom, o. dennes son 3) Aldus d. y., f. 1547 Venezia, d. 97 Rom, utgåfvo s. k. Aldiner, utmärkta uppl. af is. klassiska förf.
Manzanāres, bifl. t. Tajos bifl. Jarama, flyter gm Madrid, 85 km. l.
manzanillaträdet, se Hippomane.
