Hoppa till innehållet

Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/738

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

m. fl. Polit. indeln.: 2 guv., Ost- o. Väst-Sibir. Hst.: Tobolsk o. Irkutsk.

sibiriska järnvägen, byggdes 91/04; Tscheljabinsk—Ob—Irkutsk—Baikal —Amur—Vladivostock, omkr. 7,000 km. l.

sibyll'a, gr., i forna Grekld o. Rom spåkvinna. Sibyllinska böckerna, saml. af orakelsvar, som sades ha köpts af rom. kon. Tarquinius Superbus och som senare ofta rådfrågades. Uppbrändes 83 f. K.

sicilianska aftonsången, framgångsrikt folkuppror mot fransmännen i sicil. städer 30/3 1282.

Sicīlien, kon.-riket Bägge Sicilierna l. Neapel, ford. själfst. kon.-rike, bestod af ön S. o. Neapel, 111,900 kv.km., 8,700,000 inv. Till 1860 själfst., sed. till Italien.

Sicīlien, största it. ö i Medelhaf., gm Messina-sundet skild från kontinenten, 25,740 kv.km., omkr. 3 ½ mill. inv. Berg: Etna, Dinamari, Madonia, Pellegrino. Fl.: Giaretta, Anapo, Salso. Prod.: sydfr., säd, vin, russin, manna, lin, hampa, bomull, silke, boskap, fisk, koraller, svafvel, salt. Näringar: åker- o. bergsbruk, handel. Polit. indeln.: 7 prov. Hst.: Palermo. Öfr. -st.: Messina, Catania, Caltanisetta, Trapani, Girgenti, Siracusa, Caltagirone m. fl.

sic itur ad astra, lat., »så går man till stjärnorna», d. v. s. så kommer man sig upp.

sickatīv, lat., ämne, s. påskyndar oljefernissas o. oljefärgs torkning.

Sickingen, Franz v., ty. riddare, f. 1481, förde flere fejder, försökte med Hutten o. a. ridderskapets upphäfvande och en riksreform, stred mot kurf. af Trier, d. 23.

sic transit gloria mundi, lat., så går (all) världens härlighet.

Siddons (siddns), Sarah, första trag. skådespelerska i Engld, f. Kemble 1755 Brecon, d. 31 London.

Sidenbladh, 1) Per Elis, geol., statist., f. 1836, 79/01 chef för statist. centralbyrån, har utg. flere statist. o. naturvetenskapl. arb. — Hans bror 2) Karl, filol., statist., f. 1840, 01/05 chef för statist. centralbyrån, sed. 77 red. för Sveriges statskalender. Förf.

sidensvansen, Ampelis garrulus L., af tättingarnas ordn., 20 cm. l., häckar i n. Sverige, matnyttig. Strykfågel.

siderāl, lat., beträff. stjärnorna.

Sidney, se Sydney.

Sidney (sidd'ne), Algernon, eng. republikan, f. 1622 Lond., son af earl Leicester. Skr.: Discourses concerning government etc., som häfdar folkets själfstyrelserätt, för agitat. mot Jakob II:s tronföljd afrättad 83.

Sīdon, g. geogr., mäktig fenic. hamnstad vid Medelh. Nu Saida.

Siebenbürgen l. Transsylvanien, öster.-ungar. land mel. Ungarn, Bukovina o. Rumän., 55,250 kv.km., 2,456,838 inv. Berg: Karpaterna. Fl.: Maros, Szamos, Aluta. Hst.: Hermannstadt. Fordom själfst. furstend., 1691 till Österr.

Siebold, Phil. Franz v., f. 1796 Würzburg, gmforskade Japan på uppdrag af Holland 23/30 o. 59/62, d. 66 München.

Sieg, biff. t. Rhen t. h., 131 km. l.

Siegen, st. i Westfalen vid Sieg, 25,200 inv.

Siemens, 1) E. Werner v., ty. fys. o. ingenjör, f. 1816 vid Hannover, förtjänt om d. elektromagnet. telegrafien, grundl. med Halske 49 i Berlin en fabr. för anläggn. af telegrafledn., d. 92. — Hans bror 2) Wilh., f. 1823, innehafvare af fabrikens filial i London, uppfann regeneratorsugnen m. m., d. 83.

Siēna, it. st. i Toscana, m. omkr. 28,200 inv. Katedr., ärkeb.

Sienkiewiecz (schenkjevitsch), Henryk, pol. rom.-förf., f. 1846 Vola, grundade sitt rykte gm den hist. romanen Mit Feuer und Schwert (84), som åtföljdes af flera andra,