hos Gustaf Vasa, användes i mnga värf, undertryckte Dackefejden, d. 54. — Dennes son 3) Erik, statsm., f. 1550, utverkade 87 Sigismunds val till pol. kon., understödde denne mot hert. Karl, afrättad i Linköping 1600. — 4) Gust. Ad., gref., ämbetsm., f. 1802, 48/56 just.-statsmin., d. 86 ss. riksmarskalk. — Dennes syssling 5) Per Geo., sjömilitär, rom.-förf., f. 1790, 32/56 öfverste vid sjöartilleriet, d. 71. Skr. hist. rom.: Den siste friseglaren (32), Sjökadetten 50 m. m. — Dennes syssling 6) Erik Josias, gref., ämbetsm., riksdagsm., f. 1816, d. 86 ss. landshöfd. i Älfsb. l. 7) Nils Gustaf Alex., (brorson till S. 4), politiker, f. 1834, riksdagsman sed. 62, 70 i 1:a kamm., hvars talman han varit 96/08.
Sparreholm, gods i Södermanlands l.
sparris, Aspar'agus L., Asparageæ. A. officinalis L., i Europa, odlas för de ätliga skottens skull.
Sparrsätra, socken i Uppsala l. Slag 1247.
Sparta (g. geogr. Lakedaimon), hst. i Lakonien vid Eurotas. Nuv. Sparti, 13,472 inv. Äldsta inv. pelasger; senare grundades en aristokr. republik; hegemoni öfver Grekland.
Spar'tacus, anför. för de upproriske gladiatorerna i Rom i det s. k. slafkriget 73 f. K., stupade 71 i strid i Lukanien.
Spartiven'to, Kap. S., Italiens sydspets vid Joniska hafvet.
spasm, gr., krampaktig ryckning i musklerna. -ōdisk, krampaktig.
speaker (spīker), eng., talman i eng. underhuset.
specerīer, fr., kryddvaror.
speciāl, lat., särskild. -ist', den, s. i ngt fack ägnar sig åt ngn viss gren, s. är hans specialitet. -iter, särskildt.
spēcie, lat., om ett visst myntslag: i silfver. -riksdaler, ford. silfvermynt i de skandinaviska länderna = 4 kr.
speciell', lat., särskild.
spēcies, lat., art i mots. till genus.
speci|ficēra, lat., uppteckna, uppräkna styckevis. -fīk, det egendoml. för ngt; om vikt, se egentlig vikt.
specifikt värme, se egentligt värme.
spēcim|en, lat., prof. -inera, aflägga prof.
spedit|ion, it., varuafsändn. -ör, afsändare af varor.
spegel, kropp med glatt l. polerad yta, s. har förmågan att återkasta ljusstrålarna i sma ordn. s. de infalla, o. hvarigm det lysande föremålet blir synbart. Ytan är vanligen fullkomligt jämn (plan s.), i hkt fall bilden blir lika med föremålet o. på sma afstånd bakom s. som föremålet befinner sig framför densma. Polerad metall lämpar sig bäst för s., men vanligen användas tunna glasplattor öfverdragna med s. k. tennfolium o. försilfrade. Till s. med buktig yta höra cylindriska, koniska o. sfäriska s. Konkava s. (bränn-s.) ha en brännpkt, hvari alla med axeln prla strålar förena sig. Konvexa s. gifva förminskade, konkava förstorade bilder af föremål, s. ligga mel. s.-ytan o. brännpktn, omvändt af föremål, s. ligga utom brännpktn.
Spegel, Haqvin, språkf., andlig skald, f. 1645, d. 14 ss. ärkebiskop. Inlade stor förtjänst om kyrko- o. undervisningsväsendet. Skr. psalmer, didakt. arb. Gudz verk o. hvila, Glossarium suiogothicum, Skrifteliga bevis hörande till sv. kyrckiohistorien m. m.
Speier, hst. i Rhenpfalz vid Rhen, 21,857 inv. Bisk., katedral, mus. Namnkun. riksd. 1529.
spelskobolt, min., koboltarsenik, tennhvitt, Sachsen, Böhmen, Steiermark. Ger med pottaska o kvarts blått glas.
Speke (spīk), John, eng. Afrikaresande, f. 1827, 54 m. Burton i Somali, uppt. 58 Ukereve, 60 i Sansibar, 63 Gondokoro; uppt. Nilens källor, d. 64 Bath.
