Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Regementets ombildning.

Då regementets ombildning enlighet med 1901 års härordning tog sin början med ingången af år 1902, är det för att uppfatta gången af denna ombildning nödvändigt att skärskåda den i ett sammanhang.

Ombildningen omfattade den indelta personalens afskedande, ökning af volontärpersonalen, ändringar med afseende på befälet, ökning af beväringens tjänstgöringstid och ombildning af inskrifningsväsendet äfvensom ändringar i regementets indelning, hvartill ytterligare skulle komma regementets förläggning till Karlstad i kasern och nya förhållanden med afseende på det militära lifvet.

För den indelta personalens afskedande gafs ingen annan bestämmelse än kungliga brefvet af den 14 juni 1901, hvari bestämdes, »dels att från och med år 1902 den rust- och rotehållarne vid de indelta truppförbanden åliggande skyldighet att hålla karl och häst skall i mån af nuvarande manskaps och hästars afgång upphöra, dels att indelningsverket i dess helhet skall från och med år 1904, så fort ske kan, upphöra». I ett kungabref af den 29 nov. samma år, hvari bestämmelser rörande utförandet af nämnda åtgärd gåfvos, bestämdes, att för afgånget manskap vakansafgift skulle erläggas intill ingången af 1904. men att därefter roteringsskyldigheten skulle upphöra för hvarje särskildt nummer efter soldatens afgång. Vid nyss nämnda tidpunkt upphörde äfven alla vakansafgifter från anslagna och indragna rotar.

Den 1 januari 1902 kan man säga, att regementet var fulltaligt, ty de få nummer, som då voro obesatta, fylldes vid påföljande rekryteringsförrättning. De goda tillfällen till arbetsförtjänst, som vid denna tid voro rådande, lockade emellertid många att söka erhålla afsked, hvartill för korpralerna och de dugligare af de obefordrade kom svårigheten att tjänstgöra vid de längre beväringsöfningarna, för hvilken tjänstgöring icke gafs någon särskild ersättning. Denna framtvangs först senare genom påyrkande i tidningar och riksdagens åtgörande. Sålunda sjönk den indelta manskapsstyrkan från 904 man år från år på följande sätt: Den 1 januari 1903 utgjorde den 820 man samt vid samma tid