Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/21

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
8
REGEMENTETS OMBILDNING.

af fem fanjunkarebeställningar, hvaremot antalet sergeanter minskades så, att hela antalet underofficerare blef 38 i stället för 42, hvartill det förut uppgick. Denna minskning utfördes utan svårighet.

Det värnpliktiga manskapets, beväringens, tjänstgöringstid bestämdes för öfvergångsåren 1902—1907 till 112 dagars rekrytskola och två regementsöfningar om 30 dagar, sedermera till 150 dagars rekrytskola och tre regementsöfningar om samma längd, men inkallelsen skedde från år 1908 först året efter inskrifningen, hvarigenom hela utbildningen framflyttades ett år. Något försök att ordna beväringen till verklig trupp i den indeltas ställe gjordes icke.

Genom 1901 års värnpliktslag ombildades inskrifningsväsendet, och den nya organisationen trädde i kraft med 1902 års början. Det för regementets rekrytering afsedda Värmlands inskrifningsområde, hvilket kom att omfatta hela landskapet utom dess östligaste delar, nämligen Kristinehamns stad, Visnums, Ölme och Väse härader utom Alsters socken, Färnebo härad och Filipstad, delades i tre rullföringsområden, nämligen Arvika med nummer 48, Karlstads västra med nummer 49 och Karlstads östra med nummer 50. Arvika område kom att innefatta västra Värmland med Jösse. Nordmarks och Gillbergs härader, Karlstads västra Fryksdalen och Norsälfvens dalgång med Värmlandsnäs, Karlstads östra Klarälfsdalen, Karlstad och trakten öster om Klarälfven. I spetsen för alla tre områdena trädde kaptener i regementets reserv, af hvilka endast en blifvit ombytt under de gångna tio åren.

Regementets liksom öfriga infanteriregementens omdelning i öfverensstämmelse med 1901 års härordning skulle länge dröja att blifva verklighet. Den gamla fredsorganisationen kvarstod oförändrad, men under beväringsrekrytskolan var indelningen på sex kompanier, under regementsöfningarna på tolf. För att bringa stamtruppens indelning i öfverensstämmelse med beväringens omflyttades till regementsöfningarna 1902 kompanierna så, att Lif-, Grums (2.) och Näs (7.) kommo till I. bataljonen, som tilldelades beväring ur Karlstads västra område, Jösse (5.), Nordmarks (6.) och Gillbergs (8.) till II. bataljonen, som fick sitt folk ur Arvika område, Alsters (3.) och Älfdals (4.) till III. bataljonen, som kom att sammanfalla med Karlstads östra område. Näs kompani fick härvid nummer 4, Alsters nammer 9 och Älfdals nummer 11.[1] De felande kompanierna bildades, 3. och 7. genom sammanskott ur vederbörliga bataljoners öfriga kompanier, 10. och 12. genom tudelning af 9. och 11. Från och med år 1905 tilldelades de nya kompanierna under regementsöfningarna icke någon indelt personal. Alla volontärer placerades till en början på Grums kompani, senare äfven på Jösse och Alsters, hvarigenom större reda vanns under öfvergångstiden.

  1. Tillstånd begärdes att få göra detta nummerombyte, men då svar på begäran härom aldrig erhölls verkställdes den i alla fall och rönte intet ogillande.