Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan
11
BEFÄLET.

I spetsen för regementet kvarstod öfverste Nordensvan under hela årtiondet, men snart är väl hans saga all. Öfverstelöjtnantsplatsen öfvergick i december 1903 från Cassel till majoren vid regementet Tisell, hvilken efter erhållet afsked i oktober 1907 efterträddes af majoren vid Kalmar regemente Malmström. Majorsplatserna hafva innehafts af regementets barn Edgren (1900—1906), Svanström (1904—1906), Ahlmark (från 1906) och Rhodin (från 1909), hvarjämte den i flera krig pröfvade, från generalstaben komna Wester innehade majorsplats åren 1905—1909.

Inom underofficersgraderna har afgången på grund at afsked med pension — ett dödsfall är dock att anteckna — knappast varit mindre