Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/28

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
15
REGEMENTETS FÖRLÄGGNING.

I början af år 1906 inledde arméförvaltningens fortifikationsdepartement underhandlingar med staden Karlstad, och i juni samma år beslöto stadsfullmäktige efter två dagars häftig öfverläggning med stor röstöfvervikt att upplåta åt staten för kasern och öfningsplats erforderligt område, hvarvid hemmanen Södra Sanna jämväl skulle inköpas. Nu hade riksdagen beviljat anslag till återstående kaserner, men därvid fäst det villkoret, att en af civila och militära — fyra riksdagsmän och regementschefen — bestående kommission skulle yttra sig om platserna. Sedan denna kommission uttalat sig för Karlstad och sedan stadsfullmäktige åter haft frågan till behandling, fastställde kungl. maj:t den 7 december samma år kontraktet med Karlstad stad och bestämde samma dag Karlstad såsom blifvande förläggningsort för regementet. Tillika inköpte kungl. maj:t genom den nyss nämnda kommissionens föranstaltande hemmanet Norra Sanna såsom en väl behöflig tillökning af öfningsområdet.

Kasernerna i Karlstad under byggnad.

Det skulle dock dröja länge, innan regementet kom till Karlstad.

När kasernbyggandet efter ett års uppskof skulle sättas i gång år 1907, hvarvid början skulle göras med bland andra Värmlands regementes kaserner, inträffade helt oväntadt det märkliga Rindömålet. Anslaget till kasernerna på Rindö vid Vaxholm hade blifvit öfverskridet, och däraf tog sig ett visst parti inom riksdagen anledning till ett anfall mot fortifikationen, hvilket fick den påföljden, att kungl. maj:t plötsligt tog ledningen af byggnadsarbetena från fortifikationsdeparte-