Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
21
ÖFNINGAR OCH TJÄNSTGÖRING.

i samfälldt uppträdande. Må regementet söka gå än vidare i den riktningen!

Med afseende på skjutskickligheten har regementet lyckats bibehålla sin ståndpunkt, om än resultaten under de senaste åren visat någon nedgång, en omständighet, som åtminstone till någon del måste skrifvas på den allt större slitningen på gevärspiporna efter elfva års begagnande. Så länge den äldre skjutinstruktionen gällde, nådde det fast anställda manskapet 32, beväringen 30 point. Sedan ändrades beräkningen, men med 1908 års skjutinstruktion blef den fastställd för framtiden, och detta år nådde beväringen det högsta utslaget vid infanteriet under regementsöfningarna nämligen 45,73, under det att det fast anställda manskapet med 53,86 anvisade regementet nummer tre. Följande året, 1909, höll det sig främst med hänsyn till beväringens skjutning under rekrytskolan, med 74,9, och intog tredje platsen med hänsyn till beväringens skjutning under regementsöfningarna, med 43,5, på samma gång det fick den femte med hänsyn till det fast anställda manskapets färdighet, med 54,4. Året 1910 hade att uppvisa ett skjutresultat af 75,5 under rekrytskolan, 48,43 för det fast anställda manskapet och 42,63 för beväringen under regementsöfningarna. Regementet tillerkändes sistnämnda år det Kellgrenska priset, hvilket, vandrande mellan arméfördelningarna, detta år skulle tillhöra den femte.

I regementshistorien, sid. 387, är redan framhållet, hurusom officersöfningarna med 1900-talets ingång förlades bortåt västra gränsen, på det denna i militärt afseende viktiga landsända skulle blifva föremål för studium. Då i dessa öfningar alla icke på annat sätt upptagna officerare nu mera skulle deltaga blef det nödvändigt att utföra dem i två omgångar, hvarvid dock hufvuddelen af deltagarna och af intresset samlades vid den ena öfningen, som pågick under sex arbetsdagar, vanligen i senare delen af maj. Dessutom företogs en särskild öfning med de beridna officerarne, hvilken vanligen så kallade stabsöfning dock förekom sista gången 1908 men hade en liten efterföljare i den extra officersöfning, som ned särskildt tillstånd utfördes 1910.

Under stabsöfningarna 1901 undersöktes trakten kring Charlottenberg, Eda och Skillingmark; 1903 gick färden till Östervallskog, Töcksmark, Holmedal och Glafva, 1905 till Årjäng, Lennartsfors och Dalslandsgränsen; 1906 redo regementsstabens officerare från Gunnarskog, där officersöfningarna afslutades, öfver Fredros till Gräsmark med afstickare västerut, och 1907 gjordes trakten mellan Torsby, Östmark och Lekvattnet till föremål för undersökning. 1908 studerades Värmelen och dess inflytande på krigsföretag i denna del af Värmland. 1910 öfvergick man till östra Värmland, till trakten mellan Kristinehamn och Daglösen i afsikt att förbereda en officersöfning i denna trakt. De lärorika och angenäma officersöfningarna vid Charlottenberg och Eda i slutet af maj 1903 upprepades i slutet af januari 1904 för