Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
61
OFFICERARE.

310. Erichsson, Nils.

Reformerad fänrik 1663. Omnämnes i reg:tets papper 1672 men ej sedan.

311. Svänsson, Jon.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar i reg:tets papper 1672. I en efterlämnad anteckning står, att hans rätta namn är Jon Jonsson Hollman. »Han har gjort stadig tjänst på Eda skans och där är brukad, ty njuter han sin hemmansränta.»

312. Jonsson, Ivar.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar nästfölj. år men ej sedan.

313. Clemetson, Erich.

Reformerad fänrik 1663.

314. Nilsson, Anders.

Reformerad fänrik 1663. Finnes kvar i reg:tets papper ss. fänrik 1669. Blef sedan löjtnant. Omnämnes sista gången 1679.

315. Knutsson, Lars.

Reformerad löjtnant 1663. Omnämnes i reg:tets papper sista gången 1679. I en efterlämnad anteckning står det uppgifvet, »att han njuter räntan af 2 halfva hemman.

316. Haraldsson, Hemming.

Reformerad löjtnant 1663. I reg:tets papper omnämnes han sista gången 1670. — I en efterlämnad anteckning står, »att han har bref på en gård Ramsätra i Kyhls socken».

317. Wullfclou (Ulfvenclou), Henric, till Hillkolax, Björnö och Nibble.

Född 21 april 1636 i Stockholm. Fadern: kommissarien i Kommerskollegium Henric Wulff, adlad Ulfvenclou; modern: Eva Faler. Gift 8 dec. 1664 med Margaretha Björnclou.

Blef student i Uppsala juli 1653. Var kompanichef vid N. o. V. reg. aug. 1663—19 dec. 1663, öfverstelöjtnant här 26 april 1665 (bibehöll gamla lönen), öfverstelöjtnant vid Tavastehus läns reg. 9 dec. s. å. Transp. såsom öfverstelöjtnant till Kalmar reg. (enl. uppgift redan 26 april s. å.). År 1674 chef för detsamma, 1676 kommendant i Kristianstad och Kalmar.[1]

Skjuten i duell med Gustaf Tungel strax utanför Kristianopel 16 febr. 1677. Duellen skildras af änkan så, att, då U. stod i begrepp att resa från »ackordsplatsen vid Christianopel, han blef af T. i vredesmod eftersatter och öfverfallen och endteligen af honom samma gång aff bahra öfvermodh och hempegirighet medh twenne kulor dödsskjuten, så att han på tredie dygnet måste sättia lifuet till.» Duellen säges hafva föranledts däraf, att W. måst uppgifva Kristianstad åt danskarna 15 aug. 1676. Finns utförligt skildradt af änkan i bref uti Biographica i K. A. D:o om begrafningen m. m. T. blef genom generalkrigsrättens dom frikänd och dömd till ena mansbot.

I sin anhållan om, att några stycken må aflossas, då hans lik sättes i jorden, säger änkan, att han varit öfverste vid Kalmar reg. till fot, förutom att han i många år haft inspektion och fått kommando öfver fortifikationen därstädes. Ligger begrafven i Björnögrafven (Wullfclouska grafkoret) vid Åby kyrka i Kalmar län. (Angående W:s jordförvärf i Kalmar län och hans grafkor se Rudelius: Kalmar regementes chefer. Han lär enligt A. Hammarsköld äfven varit generalkvartermästare.)

318. Lindeberg, Lars Larsson. Född 1612. Gift med Catharina Dress, dotter till Anders Dress från Frankrike och arrendator af Nora och Lindesbergs bergslag och Elisabeth Schaij från Geldern i Holland.

  1. En lefnadsteckning af honom ingår i Personhistorisk tidskrift 1905, sid. 32.