Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
68
LEFNADSTECKNINGAR.

»1672 warit uthi Hållandske tiensten och underofficer under öfversten von Bruddens Regimente, 1674 blefwen leutenant under konungen i Spanien och öfwerste Graff Ritz, 1675 kommen till Swerige och blifwen benådadt medh Kongl. Maj:ts egen fullmakt af den 29 Julij till leutenants charge för dhe skånske dragoner under major Schuttevs commando, 1676 blifwen leutenant under Nerikes och Wermelands Regemente. 1677 den 23 Julij avanzerat till capitain under samma Regemente.» Han blef då chef för Nordmarks komp. Major 15 jan. 1689. Adlad 16 juni s. å., sedan han redan 1680 fått adliga privilegier. Afsked 29 jan. 1699. Erhöll påföljande år öfverstelöjtnants titel. Öfverste för allmogen i Värmland 30 jan. 1712—18 jan. 1717. Han visade särskildt vid belägringen af Groningen och anfallet på Couverden många prof på mandom och skicklighet; deltog med stor tapperhet i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona.

Död 14 sept. 1722 och begrafven tillika med sin fru i Kils kyrka.

358. v. Rehren (Röhren), Magnus.

Fadern var antagligen assessorn i Öselska landträtten Johan Rehren, adlad von Rehren, hvarpå allt tyder, enär i så fall han var broder till Brita v. Rehren, gift med Joh. Seulenberg (n:r 329), hvilken vid familjens öfverflyttande till Sverige eller, d å S. fick anställning vid N. o. V. reg., också antagligen skaffade sin svåger tillträde till samma reg:te.

Livländsk adelsman, pikenerare vid gardet 1673, underofficer vid öfverste Gynthersbergs reg. 1674, löjtnant vid öfverste Brakels reg. 1676, transp. till N. o. V. reg. 26 jan. 1677 såsom löjtnant. Afsked aug. 1685.

359. Falck, Abraham.

Fänrik 21 juni 1677; »casserad» 1683. Samma års tjänsteförteckning säger: »hvarken infunnit sig själf eller framvisat någon fullmakt om sin tienst».

360. Mask, Sven Jonsson.

Blef soldat vid reg:tet 1653, underofficer 1658, fänrik 30 juni 1677, löjtnant 30 mars 1696. Afsked sept. 1700.

Var ogift.

361. Sparre, Axel, friherre och grefve.

Född i Visby 9 jan. 1652. Fadern: öfverståthållaren i Stockholm m. m. Axel Carlsson Sparre; modern: grefvinnan Margaretha Oxenstierna af Vasa och Korsholm. Gift 19 mars 1721 med Anna Maria Falkenberg af Bålby.

Volontär vid lifgardet 1671, underofficer där s. å., 15 juni (sept)? 1672 fänrik vid öfverste Stooheims reg. i holländsk tjänst, löjtnant 11 jan. 1673, kapten vid öfverste Ulfsparres reg. i holländsk tjänst 18 jan. 1674, konfirmation 6 nov. s. å. (alla dessa tre fullmakter utfärdade af prinsen af Oranien). Återkommen till Sverige, blef han kapten vid fältmarskalk Henr. Horns reg. i Stade sept. 1675, transp. till gardet 12 juni 1676, öfverstelöjtnant vid N. o. V. reg. 22 juli 1677. Kommendant i Göteborg 1678 (med bibehållande af sin öfverstelöjtnants lön). Begärde och erhöll entledigande från kommendantskapet s. å. Öfverste och chef för Västmanlands reg. 26 juli 1699, generalmajor af infanteriet 27 dec. 1705, generallöjtnant 30 aug. 1710. Fullmäktig i fredsverket mellan kejsaren och Frankrike 20 jan. 1714, e. o. envoyé till landtgrefven Carl af Hessen-Cassel 1716 och därunder envoyé extra-ordinaire till konung Stanislaus i Zweibrücken 22 maj 1717; rapellerad 1719. Efter återkomsten begärde och erhöll han åter chefskapet öfver Västmanlands reg. 4 jan. 1720, hvilket han frånträdt efter Poltavaslaget. Grefve 9 jan. 1720 och introducerades s. å. med Brokind i Östergötland, hvilken domän han fått med sin fru, såsom grefskap. Fältmarskalk 3 jan. 1721.

Under den tid, som han tjänstgjorde i Holland, deltog han med utmärkelse i belägringarna af Nerden och Bonn samt stormningen af Reinsbach samt i den blodiga striden vid Senef. Sedan danskarne tagit Stade 1676, reste Sparre sjö-