Sida:Värmlands regementes historia II Personalhistoria.pdf/93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
80
LEFNADSTECKNINGAR.

19 dec. 1706, öfverstelöjtnant 16 april 1709. Transp. till Vesterbottens reg. 12 nov. s. å. och seglade med 352 man till Revals undsättning.

Deltog i öfvergången af Düna 1701, i slaget vid Klissow 1702 samt i belägringen af Thorn 1703. Fången i Warschau 1704 och fördes till Sachsen men frigafs följande år. Bevistade slaget vid Fraustadt 1706. Lefde 1716 och hade då varit ur tjänsten i 5 år.

Död ogift.

409. v. Günthersberch, Pehr.

Fadern: generalmajor Christoffer Günthersberch; modern: Brita Sophia Strömberg. Gift med Vendela Catharina Stenman.

Fänrik vid öfverste Erskines reg. 1688. Löjtnant vid N. o. V. reg. 4 maj 1696, transp. till Kungl. Maj:ts drabanter till häst april 1700. Enligt en rulla i riksark. varit i tjänst i England och Holland.

Död 27 mars 1701 af sina vid Narva erhållna 13 sår.

400, Stjerna, Axel.

Finnes ej af Anrep omnämnd på släkten Stjerna. Antagl. son till öfverstelöjtnant Göran Stjerna (n:r 326).

Korpral vid ett småländskt kavallerireg:te, fänrik vid N. o. V. reg. 4 maj 1696, löjtnant 11 nov. 1700, kapten 7 dec. s. å. Vidare öden okända.

411. Duker (1698 skrifves han van Duker och 1703 Dücker), Hans Hindrich.

Anrep upptager honom hvarken på adliga eller grefliga släkten Dücker.

Fänrik vid N. o. V. reg. 8 mars 1698, löjtnant 8 febr. 1701, reg.-kvartermästare 19 juni s. å.—1 mars 1702, då han blef sek.-kapten vid Örebro komp. Kapten vid grefve Frölichs reg. Fången, hemkom 7 maj 1622. Vidare öden okända.

412. Treffensköld, Eric (enl. Anrep hette han Nils Dreffensköld).

Född 22 april 1670. Fadern: löjtnanten vid Västgöta kavalleri Göran Dreffensköld; modern: Brita Stake. Gift 1695 med Christina Brockenhausen.

Fänrik vid N. o. V. reg. 30 jan. 1699 från att förut innehaft samma beställning i Holland, löjtnant 8 febr. 1701, reg.-kvartermästare 1 mars 1702—18 juni 1703, då han blef sekundkapten vid Karlstads komp. Chef för samma komp. 14 maj 1707.

Stupade 31 aug. 1708 vid Malatitze och därstädes begrafven. Hans vapen uppsattes i Mo kyrka på Dal.

413. Roos af Hjelmsäter, Carl Gustaf, friherre.

Född 25 dec. 1655. Fadern: ryttmästaren Gustaf Ericsson Roos af H., modern: Ingeborg Oxe. Gift 1. gången med Christina Maria Sparre af Rossvik,[1] 2. gången med frih:nan Magdalena Christina von der Nath.

Han har själf upptecknat en »Kort Relation Öfver mine ringa Meriter», så lydande:

»1673 reste jag ifrån Swäriget åth Tyskland, Hålland och Frankrijke och derest öfwade mig uti språken, Geometrien, Fortifikation, Artillerie och Fyrwärkerie, samt andra adelige Exercitier.

1674 Begaf jag mig uti käjserlig tjänst, under General fältmarschalk Lieutenant Margius de Granas Regemente, hwarest iag i femb månader för Volonteúr och 36 månader för fendrick tient som mitt afskiedspass, hwilket tillförene hos Kongl. Maijt ingifwit utwijsar, i warande tijdh bevijstat belägringen för Philipsboúrg och Trier sampt bataillen wijd Conserbrick, derest iag ock blef Blesserad uti högra knäet wed Bombarderingen af Deúpang blef mig fahnan i handen af-

  1. Änka efter amiralen Claes Uggla. Då hon var förlofvad med Roos, förebrådde henne en gång Karl XI på skämt, att hon ville gifta sig med en korpral, då hon varit gift med en så stor amiral, hvartill hon svarade, att hon satte mer värde på en lefvande korpral än en död amiral.