dertagne, dels genom moraliske, dels också physiske orsaker. Til de förra hörer brist och dyrhet på brödfödan, våra från Pommern hemkomne soldaters erhållne smak för växten, och några vid Bergverken nedsatte Tyskars exempel.
Til de senare åter, jordmånen, hvilken, oaktadt dess naturliga magerhet, är snarare tjänlig gjord därtil, än den fruktbara leran, hvarmed de flästa rikets slättbygder äro begåfvade, och som, jämförelse-vis betraktad, är så bördig af säd.
Däri får man åter et tilfälle at se den stora Skaparens höga afsigt samt ömhet för människo-slägtet, och anledning, at i hushållningen draga vidare nytta af den hos oss upbragte Botaniken, hvarvid jag i korthet bör påminna, huru litet besvär en Dalkarl har med sin humlegård, mot hvad en och annan Herreman använder med kupor, sängar och dylikt på lerslätterne. Den förre vet knapt af honungsdagg och Aphides, som merendels utmärka sjukdom i rötterne.
At komma til Jord-päronen åter, så är med det beröm, jag gifvit våra skogs-byggare at hafva börjat därmed, meningen at upmuntra dem til at utvidga den samma mer, och icke nöja sig med så små rymder, som nu därtil intagas, af hvilka de icke få mera än hvad de använda i stället för rofvor på andra orter, hvarigenom ändamålet icke varder på långt när vunnet.
At deras uphögde hvitkåls-sängar, på hvilka för tätt satte plantor kämpas at växa öfver hvarannan, och til slut blifva ömkeliga ruskor, skola kunna med fördel utbredas til dubbelt så stora jordpäronsland; at den gödsel, som användes til kornland,
