ligen en en-art (Juniperus Bermudiana), som här och var bildar riktiga skogsbestånd och vars virke lämnar ett förträffligt material till skeppsbyggeri och tillverkning av möbler och finare träarbeten. Nära besläktad med en i Virginien förekommande Juniperus-art, är Bermuda-cedern endemisk på öarna, dit den antagligen kommit därigenom att frön av densamma i länge sedan flydda tider förts med havsströmmarna. Även i andra avseenden visar öarnas vegetation många överensstämmelser med Virginiens, det övriga sydöstra Nordamerikas och Västindiens.
I cederskogarna bilda ett par Lantana-arter ofta med sina snår en ganska tät undervegetation, och på höjder och öppna fält förekommer i myckenhet den lilla till Irideernas familj hörande Sisyrinchium Bermudiana, som har nära släktingar i Amerika, men länge varit inhemsk på öarna och med sina vackra blå blommor blivit bermudensarnas nationalblomma.
Under tidernas lopp har emellertid floran genom havsströmmarnas och människornas förmedling riktats med en mängd andra element, och det milda, fullkomligt frostfria klimatet har gjort att icke blott ett stort antal av den tempererade zonens utan även de semitropiska och tropiska regionernas träd, buskar och örter samt många kultur- och prydnadsväxter funnit trevnad och kommit till rik utveckling. Oleandern (Nerium oleander) förekommer allmänt över hela ögruppen och bildar här och var täta buskager och häckar. Den står i blom under flera månader av året och fyller lundar och dälder med rika vällukter från sina i många nyanser av rödt och vitt växlande vackra blommor. Flera olika sorter palmer och palmettos bidraga också till landskapets
86
