förliga med atollerna eller ringreven i Stilla och Indiska haven, utan ligga, särskildt utanför norra kusten, spridda på den mot de stora djupen långsamt sluttande undervattensplatån. Från dennas merendels av vit sand och en mängd söndersmulade skal av snäckor o. s. v. betäckta botten uppstiga de i större eller mindre partier till blott några få fots djup under havsytan och äro ofta vid stark ebb blottade. Deras huvudstomme utgöres av de kolonibildande koralldjurens byggnader, men talrika maskar (särskildt serpulider) och andra havsdjur, som leva kolonivis i kalkrör och konkretioner o. s. v., bidraga jämte kalkalger till uppförandet av den grund, där de fortlevande korallstockarna uppträda i växlande former och lysande färger och där havssvampar eller spongier samt röd- och grönalger funnit fäste och trevnad, bildande riktiga lustgårdar för de talrika fritt simmande och rörliga havsdjuren av vidt skilda slag. Till följd av sitt nordliga läge saknar Bermuda åtskilliga koraller, som förekomma på reven i de ännu varmare haven, men den bermudiska korallfaunan, som närmast överensstämmer med den västindiska, kan dock uppvisa ett flertal arter, som både i formernas och färgernas skönhet äro jämförliga med de tropiska. Sålunda finnas här präktiga hjärnkoraller av sl. Diploria och Mæandrina och utomordentligt vackra representanter för Oculina, Astræa, Symhyllia m. fl. till stenkorallerna hörande släkten, polypkoraller av fam. Milleporida bilda hela skogar med sina än solfjäderlikt utspända, än i otaliga grenar och taggar splittrade byggnadsverk. Vidare förekomma praktfulla fjäderkoraller av sl. Rhipidogorgia, glänsande gula kiselsvampar och violetta kalkalger av sl.
107
