naturen och tillvarons trevliga former. Det hade nu blivit full högsommar, vegetationen stod i sin rikaste frodighet, från oleanderlundarna utgingo bedövande vällukter, i mr Seons trädgård prunkade granatäppleträdens underbara blommor i sin djupröda prakt, bomullsbuskar och andra botaniska märkvärdigheter voro i fullt flor, och i havet riktigt sjöd det av nyvaknadt liv och nya överraskningar. En mängd maneter och medusor började uppträda, planktonlivet med sina otaliga former av mikroskopiskt små organismer blev rikare och ute från havet kommo särskildt med de ostliga vindarna tångmassor från Sargassoområdet och pelagiska djurarter inseglande. Sålunda fick jag en dag se en hel liten flottilj av den vackra, i regnbågens farger skimrande sifonotoren Physalia, som engelsmännen kalla »Portugueese man of war», och bland tången träffade jag den lilla vackra blå pteropoden Ianthina och flera typiska Sargassofiskar såsom Antennarius, Balistes m. fl. Förgäves spanade jag däremot efter levande exemplar av den lilla intressanta cefalopoden Spirula, som Lovén speciellt anbefallt mig att eftersöka och vars vackra, pärlemoglänsande skal i mängd funnos uppkastade på stränderna. Den är emellertid en utpräglad djuphavsform, och det skulle ha varit stor tur att finna något levande uppflutet exemplar.[1]
Med tillvaratagandet och prepareringen av nu nämnda spröda och ömtåliga varelser, liksom med samlandet i övrigt hade jag fullt upp att göra och tiden löpte allt för fort undan. Jag hade emellertid tillfredsställelsen
- ↑ För några år sedan erhöll den danska Atlanterexpeditionen ett flertal exemplar av det föga kända djuret från de stora djupen utanför Bermuda.
112
