Hoppa till innehållet

Sida:Vid sjuttio år 1924.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

skäret finns angivet på sjökorten; men det är fortfarande fruktat av de sjöfarande, och det har därföre varit fråga om att spränga sönder det och sänka resterna i havet. Ännu torde dock detta icke ha skett, och vad mig angår har jag all anledning att vara glad över att The North Rock på min tid fanns kvar. Det befanns nämligen vara ett sannskyldigt eldorado för havszoologer.

Där ute i vågsvallet och bränningarna, på kanten och sluttningarna till de abyssala regionerna, levde nämligen ett utomordentligt rikt och intressant djurliv. Många arter, som ej anträffades på de inre reven, förekommo här i myckenhet. Särskildt må nämnas sällsynta och mycket vackra sjöborrar av sl. Diadema, Hipponoe, Echinometra, Cidaris m. fl. Diadema setosa, den vackraste, i svart och purpurrödt skrudade arten, är utrustad med mycket långa, smala och vassa taggar, vilka den med verkligt raseri använde, då man ville gripa den. Det var ett ganska effektivt försvar, och jag fick också flera träffar, som orsakade livlig, men snart övergående sveda och värk. Den lilla egendomligt skapade Cidaris tribuloides är egentligen en djuphavsform, vars förekomst här, då jag efter hemkomsten omtalade den, väckte Lovéns stora förvåning och intresse. På sluttningarna mot djupet förekommo massor av stora vackra spongier, rhipidogorgior, gorgonider o. s. v. i yppig utveckling. För övrigt kunde hela platån med dess under ebben blottade yta sägas vara ett konglomerat av levande varelser, alger och djur i den intimaste förening, men säkerligen också en tummelplats för allas strid mot alla eller för den i havet aldrig vilande kampen för tillvaron.


116