Uppehållet vid The North Rock varade ett par timmar, och efter den av fortfarande härligt väder gynnade hemfärden måste jag använda en god del av natten för att tillvarataga min rika skörd. Denna fick jag några dagar senare tillfälle att öka och fullständiga under ett nytt besök på platsen. Jag blev nämligen inbjuden av chefen för en i S:t Georges förlagd ingenjörskår överste Sandford, vars bekantskap jag gjort, att deltaga i en färd dit ut med en av flottans minbåtar. Jämte Sandford och några hans officerare medföljde några marin- och artilleriofficerare. Ändamålet med färden voro minövningar, men för lunchen gjordes en timmes uppehåll, då vi ankrade nära The North Rock, varest jag då det ej var full ebb, vadade i fotshögt vatten och ofta höll på att halka omkull på den slemmiga botten, men med hjälp av några bland officerarne anammade åtskilliga trevliga krypande och sprattlande varelser, särskildt krabbor, maskar och holoturior.
Till omväxling med det rätt trägna arbetet under vistelsen på S:t Davids Island for jag ibland om aftnarna över till S:t Georges och avlade besök i det där förlagda artilleriregementets och den nyssnämnda ingenjörs- eller sappörkårens mäss. Tack vare general Newdegates introduktion blev jag från första stund mycket artigt och vänligt emottagen. Liksom i Hamilton hade jag även här nöjet och förmånen att förvärva en liten krets, som visade mig särskildt intresse, nämligen överste Fitz Roy, kapten Dopping Hepenstale, major Herwey och löjtnanterna Thornton och Sandford. Översten var en gammal ungkarl, som tillbragt flera år i Indien och hade rykte som tiger-
117
