dade högskola hålla föreläsningar i fysisk geografi. Jag mottog med tacksamhet anbudet och fick utan svårighet ledighet från K. B. Ett par dagar innan jag begav mig till Göteborg, erhöll jag besök av min gamle vän och studentkamrat Ernst Carlson, som vid denna tid var lektor vid högre latinläroverket i G., men hade tjänstledighet för historiska forskningar i K. B. och Riksarkivet. Han lyckönskade mig till föreläsningsuppdraget och förutsade, att jag skulle få mycken trevnad av vistelsen i G. samt tillade: »Lycka till särskildt hos judarna!» På min begäran om förklaring över detta märkvärdiga yttrande svarade han: »Jo, de uppmärksamma och fira alla celebriteter». Min invändning att detta ej hade någon betydelse för mig, eftersom jag ej var någon celebritet, fick till svar: »Vi få väl se; det ska' bli roligt att få höra dina erfarenheter vid återkomsten». Jag trodde, att det hela var skämt, men skulle snart finna, att han var sannspådd. Knappast hade jag nämligen anländt till Göteborg, förrän jag erhöll besök av min nationskamrat i Uppsala vice häradshövding Harald Josephson, som var bosatt där som advokat och som efter att ha önskat mig välkommen föreslog att få introducera mig hos sina blivande svärföräldrar, grosshandlaren L. Levisson och hans maka Marianne Davidson (dotter av gamle konditor Wilhelm D. på Hasselbacken). Naturligtvis tackade jag för denna stora vänlighet, och sedan jag ett par dagar senare varit på middag hos herrskapet L. och där blivit föreställd för några av deras vänner och fränder, följde inbjudningar till flera andra familjer. I särskildt minne bevarar jag en liten intim middag i den bekante konstsamlaren och donatorn Pon-
171
