jag emellertid i den trängre umgängeskretsen gjort mig bemärkt som tämligen god stilist, och jag beslöt mig för att söka ägna mig åt författarverksamhet och komma in på den publicistiska banan. Huruvida jag för denna ägde några förutsättningar, var dock ovisst. Jag var måhända för gammal för att lära mig yrkets tekniska sidor, vilket också befanns vara min gamle Uppsalakamrat assessor C. O. Montans åsikt, då jag vände mig till honom med begäran att få anställning i det av honom redigerade Stockholms Dagblad, och mina journalistiska försök i det förflutna hade inskränkt sig till några insändare under Uppsalatiden i tidningen Fyris och till resebrev i Stockholms Dagblad och Nya Dagligt Allehanda från Norska Finnmarken 1878 och från Grönlands- och Bermudasfärderna. Montan gav mig emellertid tillstånd att som tillfällig medarbetare i hans tidning skriva artiklar inom min intressesfär och därav begagnade jag mig i så stor utsträckning, som förhållandena medgåvo.
Min första uppgift efter återuppträdandet ute i världen var emellertid att för utgivning i bokform samla och bearbeta mina anteckningar om Bermuda och min verksamhet där, och sedan en subskriptionsinbjudning krönts med framgång, förelåg arbetet i maj 1895 färdigt med den här ovan angivna titeln och blev av kritik och publik emottaget med erkännande. Oavsedt den glädje, jag kände häröver och över att ändtligen ha kunnat betala min tacksamhetsskuld till det älskade ölandet, medförde boken förmånen av vidgade arbetsmöjligheter. Jag erhöll sålunda av bokförläggare W. Bille uppdrag att översätta några av den ryktbare Archibald Forbes' krigskorrespondenser
